- AAAAHHHHHHH!!!!!!!!!!!
Moo vaknade.
- Vad har hänt!? frågade han.
- Ingenting, jag ville bara väcka dig.
- Räcker det inte med att bara säga vakna?
- Strunt samma, jag har en idé, sa Lala.
- Kan inte du flytta in här, så kan vi hjälpas åt med att få det ombyggt.
- Jo, jättegärna! sa Moo.
Det var inte så pampigt, men nyss hade han ju varit helt hemlös, och det var bättre än att sova ute.
Lala bytte samtalsämne.
- Jag har ett förslag på vad vi ska göra idag, kom!
Lala började springa, och Moo följde efter.
De kom fram till ett café.
- Här är det, sa Lala.
De gick in.
- Wow, sa Moo.
Lala tittade mot kassan.
- Kom, sa hon.
De gick fram till kassan och beställde.
- Ni tar själv där borta, sa hon och pekade.
- Hur mycket blir det? frågade Lala.
- Jag bjuder på det, sa kassörskan.
Lala tänkte på hur elakt behandlade de hade blivit av alla, och undrade om det var någon slags trick.
- Hur kommer det sig att du är så snäll mot oss? frågade Lala.
- För att jag vet hur det känns att vara utstött, sa kvinnan kort.
De tittade oförstående på henne.
- Tror ni att man skulle kunna bo här med sånt här hår utan att få det kommenterat? frågade hon för att de skulle förstå.
- Jag tycker ditt hår är fint, sa Lala.
- Det tycker inte invånarna i den här stan!
- Har du sett hennes hår? Hon måste vara från en annan planet, brukar de säga.
Moo och Lala gick och tänkte på det hon hade sagt.
De tog sitt kaffe och satte sig.
- Ska vi fråga henne om hon vill följa med till höstfestivalen? frågade Lala.
- Men där är säkert fullt med människor!
- Vem bryr sig?
Lala gick fram till kvinnan.
- Vill du följa med till festivalen?
- Jag är ledsen, men jag måste se efter cafét, men jag följer gärna med en annan gång.
- Okej, sa Lala.
Sen gick de.
På vägen ut ropade Lala:
- Vad heter du förresten?
- Lucia, Lucia Joloutania.
Lala nickade och gick ut.
Sen gick hon och Moo mot festivalen.
- Vänta! sa Lala.
Hon så en fotoautomat.
- Vi måste ta foton! Kom!
De sprang in och tog några foton.
- Haha, du ser helt löjlig ut, sa Lala.
- Och vad gör inte du då? sa Moo.
Sen sprang de bort till festivalen.
- Vi börjar med det! sa Lala förtjust och sprang bort till äppelhinken.
- Jag kommer vinna, sa Moo.
- Dröm vidare grabben, sa Lala.
Men Moo vann.
- Du hade ju bara tur!
- Den sortens tur kallas skicklighet, sa Moo.
- Jag vill ha revansch!
- Vågar du gå i spökhuset då? frågade Moo.
- Klart jag gör, gör du?
- Den som vågar vara inne längst vinner, sa Moo.
- Okej, du får börja, sa Lala.
- Vi kan ju köra samtidigt.
- Nej men någon måste ju vara här ute när du springer gråtandes ut där ifrån.
- Haha, dröm vidare grabben, sa Moo och gick in.
Lala stod kvar utanför.
"Vänta, jag är ju ingen grabb!"
Efter tio minuter började hon bli orolig.
- Moo! Du kan komma ut nu!
Det hördes ett vrål bakom henne.
Hon skrek.
Sedan hörde hon Moos skratt.
- Haha.
- Det var inte kul.
- Jo, det var det.
- Nu är det din tur!
- Njae, det verkar inte tillräckligt läskigt, sa Lala.
- Erkänn! Du vågar inte!
- Klart jag gör, men nu vill jag ha paj! sa Lala.
Hon gick bort till pajståndet.
Moo himlade med ögonen.
När Lala hade köpt sin paj satte de sig ner.
- Vill du ha lite? frågade Lala med munnen full av paj.
- Nej tack, det är bra, sa Moo med ett skratt.
När Lala ätit upp gick de hemmåt.
- Sisten hem är en loser! sa Moo och började springa.
- Titta en påfågel! sa Lala.
Moo vände sig om för att titta på den, och då sprang Lala om honom.
- Loser! sa hon.
- Du fuskade! sa Moo när de kom hem.
- Nej, där var en påfågel! Men den var uppäten av en haj!
Lala gick in, men Moo stannade utanför.
- Kan du komma? frågade han efter en liten stund.
När Lala kom ut höll han något bakom ryggen.
- Jag har jättekul med dig... började han.
-...Och jag undrar om du vill bli min flickvän.
Han räckte fram en bukett med gula blommor.
- Det vill jag jättegärna! sa Lala.
Hon var alldeles överlycklig.
Hon visste att Moo inte gjorde det för pengar eller nånting annat, han gjorde det för att han gillade henne.
Sen lutade han sig fram och kysste henne.
"Jag visste att allt skulle bli bra igen" tänkte Lala.
"Jag visste att allting skulle ordna sig!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar